Idé 72: Närproducera bort arbetslöshet

150 miljarder i kostnader för personer som gärna vill arbeta men inte “får plats” och 1112 miljarder till import av varor och tjänster som fraktas över hela jorden samtidigt som fler och fler föredrar närproducerat. Hm…

När jag läser om exempelvis Muhammad Yunus projekt på Haiti – där han såg till att befolkningen började föda upp egna kycklingar istället för att importera från grannlandet på andra halvan av ön och lyckades vända situationen så att de blev exportörer istället – så säger något i min hjärna: Det här är sunt förnuft! Det här är principer som kan tillämpas överallt där det finns arbetslöshet – bara man tänker till lite och använder sin kreativitet!

(Mer om Yunus och Haiti…)

När vi betraktar fattiga kulturer tycker vi ibland att vi är ganska smarta som direkt ser att det är fel på systemet om folk sitter hemma utan mat och sysselsättning samtidigt som grannlandet föder upp kycklingar som dessa arbetslösa personer förtvivlat försöker få ihop lite pengar till för att kunna köpa och äta upp.

När vi tittar på vår egen kultur har vi lite svårare att se det uppenbara i systemfelet, men även här sitter folk hemma utan sysselsättning och arbetsgemenskap med begränsad arbetslöshetsersättning samtidigt som vi importerar varor för miljarder som lika gärna kunde produceras i Sverige och skapa sysselsättning och förbättra både individers, familjers och nationens ekonomi.

Till råga på allt har ju Närproducerat blivit både miljömedvetet och status.

Just nu är 8 procent, eller 414 000 svenskar arbetslösa. En anställd person kostar i snitt 400 000 kronor per år i lön. En arbetslös person kostar i snitt 360 000 kronor per år i arbetslöshetsersättning + utebliven arbetsgivaravgift + utebliven skatt + utebliven moms. Kostnaden för arbetslösheten i Sverige just nu motsvarar alltså ungefär 150 miljarder kronor.

Samtidigt importerar vi mängder av varor och tjänster. Den totala importen 2014 uppgick till 1112 miljarder kronor. Exempelvis importerar vi för 193 miljarder från Tyskland, 82 miljarder från Danmark och 50 miljarder från Kina. Vi importerade frukt och köksväxter för 19 miljarder, trävaror och kork för 7 miljarder, mineraloljor (eldningsolja mm) för 138 miljarder, luktämnen/toalett- och rengöringspreparat för 10 miljarder, plast i obearbetad form för 18 miljarder, fordon för vägar för 110 miljarder, osv, osv…

Det känns som en icke-fråga om det skulle kunna gå att generera tio-tusentals jobb i Sverige genom att ta ett kreativt grepp på denna situation. Frågan är snarare hur man gör detta så bra som möjligt? Var finns de största miljövinsterna? Hur bygger man symbios mellan stat, kommun och sociala (icke vinstuttagande) företag för att maximera antalet möjliga arbetstillfällen?

— Mattias Josephson

[PROJEKTINFORMATION]

100 världsförbättrande företagsidéer

Dessa 100 världsförbättrande företagsidéer sammanställdes i samband med ett svenskt bloggfenomen som kallas #blogg100 där mängder av mer eller mindre aktiva bloggare lovar att producera varsitt blogg-inlägg dagligen 100 dagar i följd.

Idéfabriken bestämde sig för att skriva om 100 världsförbättrande företagsidéer under dessa 100 dagar (mellan 2015-03-01 till  2015-06-08).

Med “världsförbättrande företagsidéer” menar vi bärande/lönsamma företagsidéer som samtidigt har någon tydlig positiv påverkan på samhälle och/eller miljö.

Det handlar om företag/projekt som Idéfabriken är inblandade i. Det handlar om andra existerande intressanta företag. Det handlar om rena förslag och idéer.

Senaste artiklarna för detta projekt